1925	Sten Pettersson, friidrott: häcklöpning
	"Sju svenska mästerskap, fem landskampssegrar och ett världsrekord."

1926 	Arne Borg, simning
	"För en serie världsrekord."
	Edwin Wide, friidrott: löpning
	"För segern över Paavo Nurmi och världsrekordet på två engelska mil i Berlin."

1927 	Sven Salén, segling   
	"För segern i seglingen om guldpokalen i USA."

1928 	Per-Erik "Särna" Hedlund, längdskidor       
	"För femmilsguldet i St Moritz."

1929 	Gillis Grafström, konståkning
	"För sin med elegans hemförda tredje VM-titel."
	Sven Utterström, längdskidor      
	"För den första svenska femmilssegern i Holmenkollen."

1930 	John Richthoff, brottning
	"För EM-guld i båda stilarna."

1931 	Sven Rydell, fotboll      
	"För avgörande insats i landskampen mot Danmark."

1932 	Ivar Johansson, brottning        
	"För de två OS-gulden i Los Angeles."

1933 	Sven "Sleven" Säfwenberg, bandy           
	"För lysande ledarskap av IFK Uppsalas bandylag."

1934 	Harald Andersson, friidrott: diskus      
	"För världsrekordet på 52.42."

1935 	Hans Drakenberg, fäktning        
	"För överraskande EM-seger i Lausanne."

1936	Erik Larsson, längdskidor             
	"För sensationell OS-seger."

1937 	Torsten Ullman, pistolskytte           
	"För VM-segern i Helsingfors."

1938 	Björn Borg, simning              
	"För de två EM-titlarna i London."

1939 	Sven Selånger, backhoppning           
   	För att som förste utlänning ha segrat i Holmenkollens backtävling."

1940 	Henry Kälarne, friidrott: löpning
	"För världsrekordet på 3000 m."
	Håkan Lidman, friidrott: 110 m häck
	"För europeiskt rekord och 10 landskampssegrar."

1941 	Alfred "Håsjö" Dahlqvist, längdskidor         
	"För VM-segern i Lahtis."

1942 	Gunder Hägg, friidrott: löpning
	"För tio världsrekord under samma säsong."

1943 	Arne Andersson, friidrott: löpning
	"För sina världsrekord."

1944 	Nils Karlsson, längdskidor
	"För den första SM-trippeln i Boden."

1945 	Claes Egnell, modern femkamp     
	"För två SM vunna efter hård kamp för att komma i kapp efter svår skada."

1946 	Arvid "Starke Arvid" Andersson, tyngdlyftning   
	"För VM-segern i Paris, fjädervikt."

1947 	Gösta Frändfors, brottning       
	"För EM-segern i Prag."

1948 	William Grut, modern femkamp     
	"För OS-guldet i London."

1949 	Gert Fredriksson, kanot    

1950 	Lennart Bergelin, tennis         
	"För bragdvinsterna i DC-semifinalen mot Australien."

1951 	Rune Larsson, friidrott: 400 m häck
	"För avgörande insats i landskampen mot Frankrike."

1952 	Valter Nyström, friidrott: löpning
	"För sitt rekordlopp på 10 000 m."

1953 	Bertil Antonsson, brottning      
	"För VM-guldet och segern över Johannes Kotkas."

1954 	Bengt Nilsson, friidrott: höjdhopp
	"För europeiskt rekord och EM-seger."

1955 	Sigge Ericsson, skridsko         
	"För segrarna i EM och VM, i Falun och Moskva."

1956 	Lars Hall, modern femkamp
	
	Sixten Jernberg, längdskidor
	"För guld och två silver i OS."

1957 	Dan Waern, friidrott: löpning
	"För fyra drömmilar, fem svenska rekord och sex landskampssegrar."

1958 	Richard Dahl, friidrott: höjdhopp
	"För den sensationella EM-segern på Stadion."

1959 	Agne Simonsson, fotboll       
	"För den avgörande insatsen mot England på Wembley."

1960 	Jane Cederqvist, simning         
	"För sin silvermedalj i Rom."

1961 	Ove Fundin, speedway
	"För VM-segern i Malmö."
	Sten "Storken" Lundin, motocross
	"För sin totala VM-seger i 500 cc."

1962 	Assar Rönnlund, längdskidor
	"För två VM, 15 km och stafetten i Zakopane, samt segern i Holmenkollens femmil."

1963 	Jonny Nilsson, skridsko          
	
1964 	Rolf Peterson, kanot             
	"För OS-segern i Tokyo."

1965 	Kjell Johansson, bordtennis      
	"För två EM-guld i Malmö."

1966 	Kurt Johansson, skytte           
	"För VM-seger och världsrekord i Wiesbaden."

1967 	Erik, Gösta, Sture & Tomas Pettersson (Fåglum), cykel       
	"För VM i lagtempo i Heerlen, Holland."

1968 	Toini Gustafsson-Rönnlund, längdskidor 
	"För två olympiska skidguld och ett stafettsilver i Grenoble."

1969 	Ove Kindvall, fotboll
	"För de två avgörande målet i VM-kvalet mot Frankrike på Råsunda."

1970 	Gunnar Larsson, simning          
	"För tre EM och två världsrekord i Barcelona."

1971 	Stellan Bengtsson, bordtennis    
	"För VM-segern i singel i Nagoya."

1972 	Ulrika Knape, simhopp           
	"För guld och silver i München."

1973 	Rolf Edling, fäktning            
	"För VM-guldet i Göteborg."

1974 	Björn Borg, tennis               
	"För att han så snabbt slagit sin in i världseliten i tennis och stannat kvar där."

1975 	Ingemar Stenmark, alpint       
	"För att han med stark vilja och koncentration nått positionen som världens främste."

1976 	Anders Gärderud, friidrott: hinderlöpning
	"För att efter mångårig metodisk kamp ha nått sitt mål och vunnit olympisk guldmedalj på världsrekordtid."
	Bernt Johansson, cykel           
	"För att han suveränt dominerade och med frejdig kamplust vann det olympiska linjeloppet."

1977 	Frank Andersson, brottning       
	"För det VM i brottning han hemförde med okuvlig segervilja och stor teknisk skicklighet."

1978 	Björn Borg, tennis
	Ingemar Stenmark, alpint         
	Motivering för båda: "För att ha genom en serie bragder ha befäst ställningen i världseliten".

1979 	Malmö FF, fotboll          
	Jan Möller, Magnus Andersson, Ingemar Erlandsson, Tommy Hansson, Robert Prytz, Tore Cervin, Roy Andersson, Roland Andersson, 
	Jan-Olof Kinnvall, Staffan Tapper, Kent Jönsson, Claes Malmberg, Anders Ljungberg, Tommy Andersson, Bo Larsson, Krister Kristensson, 
	Mats Arvidsson samt tränaren Bob Houghton och MFF-hövdingen Eric Persson.
	"För den serie av bragder som förde MFF som första svenska lag fram till finalen i europeiska mästarcupen i fotboll."

1980 	Thomas Wassberg, längdskidor
	"För att med okuvlig segervilja ha hemfört OS-guld på 15 km och därutöver under samma säsong ha vunnit Holmenkollens 50 km och tre SM-titlar."

1981 	Annichen Kringstad, orientering  
	"För att under psykologiskt pressande omständigheter i hårdast tänkbara konkurrens och i ovan och tekniskt krävande terräng 
	ha vunnit VM i orientering och därefter ha bidragit till segern i stafett-VM."

1982 	Mats Wilander, tennis            
	"För sin sensationella segerrad i de franska mästerskapen och visat sportmanship."

1983 	Håkan Carlqvist, motocross           
	"För den okuvliga energi som i en serie bragder lett fram till VM-titeln i motocrss 500 cc."

1984 	Gunde Svan, längdskidor               
	"För en serie bragder som ställt honomi särklass inom skidåkningen, med de två OS-gulden och segern i världscupen som särskilda höjdpunkter."

1985 	Patrik Sjöberg, friidrott: höjdhopp        
	"För den serie bragder som hela hans fantastiska säsong inneburit med vinsterna i EM och VM inomhus samt världscupen som höjdpunkter."

1986 	Tomas Johansson, brottning       
	"För hans bragdfyllda seger i starkaste konkurrens."

1987 	Tre Kronor, ishockey
	Peter Lindmark, Åke Lilljebjörn, Anders Eldebrink, Tommy Albelin, Mats Kihlström, Lars Karlsson, Peter Andersson, Robert Nordmark, 
	Magnus Svensson, Håkan Loob, Tomas Sandström, Thom Eklund, Thomas Rundqvist, 
	Matti Pauna, Mikael Andersson, Bengt-Åke Gustafsson, Peter Sundström, Jonas Bergqvist, 
	Lars-Gunnar Pettersson, Håkan Södergren, Anders Carlsson, Lars Molin samt förbundskaptenerna Tommy Sandlin och Curt Lindström.
	"För VM-segern i Wien, en bragd av högsta karat."

	Marie-Helene Westin, längdskidor      
	"För VM-seger på 20 km i Oberstdorf, en bragd av högsta karat."

1988 	Tomas Gustafsson, skridsko       
	"För två olympiska skrinnarguld och EM-titeln, höjdpunkter på en stor idrottslig karriär."

1989 	Bordtennislandslaget       
	Jan-Ove Waldner, Mikael Appelgren, Jörgen Persson, Erik Lindh, Peter Karlsson.
	"För den fantastiska VM-segern med finalen mot Kina som idrottshistorisk kulmen."

1990 	Stefan Edberg, tennis            
	"För den dramatiska vändningen i Wimbledon-finalen och för att han i hårdaste konkurrens har etablerat sig som tennisens världsetta."

1991 	Pernilla Wiberg, alpint          
	"För den sensationella VM-segern i storslalom, säkrad genom ett djärvt och skickligt andraåk."

1992 	Jan-Ove Waldner, bordtennis      
	"För glansfull OS-seger, högsta elegans under hårdaste tryck."

1993 	Torgny Mogren, längdskidor            
	"För briljant VM-seger vunnen med utomordentlig viljekraft i svåraste läge."

1994 	Fotbollslandslaget              
	Thomas Ravelli, Roland Nilsson, Patrik Andersson, Joachim Björklund, Roger Ljung, Jonas Thern, Stefan Schwarz, Tomas Brolin, 
	Klas Ingesson, Håkan Mild, Henrik Larsson, Martin Dahlin, Kennet Andersson, Jesper Blomqvist, 
	Pontus Kåmark, Stefan Rehn, Lars Eriksson, Anders Limpar, Magnus Erlingmark, Mikael Nilsson, 
	Magnus Hedman, Teddy Lucic samt förbundskaptenen Tommy Svensson.
	"För den fantastiska raden av bragder i VM, lyftet för en hel nation."

1995 	Annika Sörenstam, golf           
	"För oväntade och upprepade segrar, som nådda med briljans och precision gett henne ställningen som golfens världsetta."

1996 	Agneta Andersson & Susanne Gunnarsson, kanot 
	"För det olympiska kanotguldet, fenomenalt och framgångsrikt samarbete på högsta nivå."

1997 	Ludmila Engquist, friidrott: 100 m häck
	"För hennes VM-seger i Aten, vunnen med glöd och precision i hårdaste konkurrens."

1998 	Handbollslandslaget
	Jan Stankiewicz, Thomas Sievertsson, Peter Gentzel, Magnus Wislander, Martin Boquist, Martin Frändesjö, Staffan Olsson, 
	Magnus Andersson, Jocum Hanson-Vigerup, Pierre Thorsson, Ljubomir Vranjes, Stefan Lövgren, 
	Johan Pettersson, Ola Lindgren, Andreas Larsson samt förbundskaptenen Bengt Johansson.
	"För strålande EM-seger, hemförd i hårdaste konkurrens i ett pressat läge."

1999 	Tony Rickardsson, speedway
	För sitt tredje VM-guld som var "en magnifik höjdpunkt på en strapatsrik säsong, där underläge förvandlades till triumf."

2000 	Lars Frölander, simning
	"För en makalös finish i maximal konkurrens, viljan blev till guld!"

2001 	Per Elofsson, längdskidor
	"Okuvlig beslutsamhet, stilfull gulddubbel - både klassisk och fri."

2002 	Susanne Ljungskog, cykel
	"För sensationellt VM-guld, taktisk kyla och het vilja i pressat läge."

2003 	Carolina Klüft, friidrott: sjukamp
	"För dubbla VM-guld, genom magnifik mångsidighet, styrka i kris och inspirerande glädje."

2004 	Stefan Holm, friidrott: höjdhopp
	"För det olympiska guldhoppet i Aten: från förtvivlan till succé, ett sagolikt ögonblick i svensk idrottshistoria."

2005 	Kajsa Bergqvist, friidrott: höjdhopp
	"För att med största mod och beslutsamhet ha övervunnit alla hinder och med en enastående återkomst erövrat VM-guldet."

2006 	Anja Pärson, alpint
	"För slalomguldet i Turin-OS: suverän triumf i maximalt pressat läge - mästarklass."

2007 	Anja Pärson, alpint
	"För suverän medaljskörd i Åre-VM – en bragd i särklass!"

2008 	Jonas Jacobsson, skytte
	"För bragdartad upphämtning till guld i Paralympics – en sann skyttekung."

2009 	Helena Jonsson, skidskytte
	"För en VM-bragd utförd med iskall precision i ett exceptionellt svårt läge."